Denna uppgift kan användas som en introduktion till Naturkunskap1b, naknak01b, området livsstil och hälsa. Det kan utföras på en lektion eller flera. Uppgiften har jag genomfört med elever i årskurs 1. De har svårt för att läsa tidningsartiklarna. Det kan vara en del ord de inte förstår. Uppmana dem att skriva ner dessa eller fråga. Ibland lyfter eleverna att man inte kan dra sådana här slutsatser av en undersökning på 2000 personers matvanor. Här finns en chans att diskutera hur naturvetenskaplig metod kan gå till. Sist jag använde uppgiften lyfte eleverna, som artikeln säger "svenskarnas matvanor", är lite knepig. T.ex. så är det inte alls självklart att man har mjölk som måltidsdryck. Klassrumsdiskussionen tog en ny vändning där elever med invandrarbakgrund förklarade vad de hade mjölken till hemma. Använd vad du vill, ändra, förbättra det som står nedan. Läromål: Hälsosamma matvanor. Att förstå hur samhället styr vad vi äter. 1. Intro av läraren: Vi äter för att överleva. I vår utveckling som art var tillgången till mat helt annorlunda än nu. För längesedan letade vi mat, vi var jägare och samlare. Vi jagade, letade och åt det vi kom åt. Nu har vi mataffärer och kiosker vilket innebär att vi har mer eller mindre obegränsad tillgång till mat. Vi väljer att äta vad vi vill. Individen har stor makt över maten. Kultur: Vad vi äter beror till stor del av vad vi har för kultur. Svensk husmanskost, tacos på fredag, kyckling på fredag (båda är reklam från livsmedelsindustrin), pizza med kompisar, popcorn på bio. Andra kulturer äter annat. Kinesiskt, indiskt, japanskt och så vidare. Vad vi äter bestäms också av hur mycket pengar vi har. En student äter förmodligen annorlunda än en familj med en direktör, en revisor och två barn. Vad ni äter bestäms till stor del av de fetade orden ovan. Kalmarsunds gymnasieförbund har en budget för maten som serveras i matsalen. De i matsalen försöker göra maten så attraktiv som möjligt för er så att ni verkligen går dit och äter. De försöker göra den så nyttig som möjligt utifrån de behov ni har som växande individer. Vad gäller Sveriges befolkning så ger Livsmedelsverket råd för hur svensken ska äta för hälsa, baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. De har genomfört en undersökning. 2. Läs artikeln: http://www.dn.se/debatt/daliga-matvanor-hotar-den-svenska-folkhalsan 3. I Danmark har man höjt skatten på varor med mycket socker och fett. http://www.gp.se/matdryck/1.847922-fettskatt-foljs-av-sockerskatt Ska vi införa detta i Sverige också? Det innebär att varor som godis, choklad, sylt, marmelad och ost blir dyrare. “Avgiften kommer att läggas på choklad och godis, men även på varor som inlagda rödbetor och gurkor.” För er kan det innebära att bespisningen i skolan inte har råd med en del rätter de serverar idag. Dessutom blir ju godis, läsk och choklad dyrare men även sylt, marmelad och produkter som ost. Skriv först ner dina spontana reaktioner: 1. Vilka av dina reaktioner rör dig personligen och vilka rör andra/samhället? 2. Skriv sedan hur du tänker vad förslaget skulle ge för positiva och negativa effekter i Sverige och motivera dina ståndpunkter så tydligt du kan. 3. Förra veckan fick ni fundera på era matvanor. Vilket sätt att förbättra dina matvanor skulle vara svårast för dig att genomföra? Varför tror du att det är så? Grupparbete (4-5 elever): 1. Diskutera med varandra för att ta reda på om det finns något som ni verkar vara överens om och skriv ner detta på ett tydligt sätt. Motivera era ställningstaganden. 2. Ta sedan reda på vad ni inte verkar vara överens om och skriv ner även dessa som påståenden med motiv (varför någon eller några anser detta). 3. Ska vi införa fett och sockerskatt i Sverige? 4. Vad har ni för förslag på att lösa frågan, bättre folkhälsa i Sverige? Hur ska man göra? 5. Vems är ansvaret, ska man lägga ansvaret på individen? Var beredd att ta upp det ni hittar i klassdiskussion. Daniel Åkerblom, Stagneliusskolan, Kalmarsunds Gymnasieförbund Copyright eller inte? Detta inlägg får du göra vad du vill med. |
Naturkunskap >